måndag 14 januari 2013

VECKANS BLOGGARE


Den stora äran att bli veckans bloggare föll denna gång på mig, och nu ska jag försöka att - på några rader - samla tankar och reflektioner om bloggen som har kommit att bli som en andra bebis.

På Kvarnbacken heter min blogg och det är där jag och min familj bestående av make, barn och hund bor. Vi har snart bott ett och ett halvt år i huset, som maken med hjälp av pappor gånger två har färdigställt. Inflyttning och barnafödande skedde ungefär tillika där i augusti 2011, så det föll sig naturligt att det ur det ökade inredningsintresset under tiden som mammaledig så småningom växte fram en blogg.

Huset vi bor i är ett sluttningshus, som hade en av sina båda våningar klar när vi valde att flytta in och sonen valde att titta ut. Den övre våningen, som alltså finns på marknivå vid husets framsida, är den som färdigställdes först, och det är här kök och vardagsrum finns. Källarplanet, eller den nedre våningen, håller som bäst på att ta form. Här finns de mer personliga utrymmena, som sovrum, större badrum, grovkök och tv-rum. Och - det är inte ens särskilt långt ifrån färdigt numera. De båda våningarna är exakt lika stora, vilket innebär att vi snart har dubbelt mera hus att bo i. Och städa...



När jag läste förra veckans bloggare Marcus fråga var min första tanke ajaj, vilken jobbig fråga nästa veckas bloggare hamnar att svara på... Föga anade jag förstås att det skulle bli jag som blir tvungen att ta ett djupdyk ner i dylika funderingar. Vad han undrade? Vad det är som gör att människor läser ens blogg.

Varför man bloggar och vad man gillar i andras bloggar är sånt som man med lätthet kastar ur sig svar på. Men varför någon vill läsa ens blogg? Är det inte lustigt ändå, att det kan kännas så svårt att svara på en sådan fråga? Och i förlängningen, varför skulle man blogga om man inte tror och vill att det ska finnas ett visst intresse? De som följer mig från tidigare vet, att jag verkligen inte har den där snygga bloggen som så många inredningsbloggare har. Någon vettig kamera har jag inte, och något tålamod att göra särskilt vackra och välplanerade inlägg har jag inte heller. Mitt senaste inlägg handlade om min efterlängtade walk-in-closet, och jag kom inte ens så långt att jag lyfte bort en rosa plasthink som också råkade fastna på bild. Men hej, det är så jag funkar och det är så jag vill att min blogg ska vara. Många av mina läsare är förstås vänner och familj, och de tolererar säkert lite rosa plasthinkar i bild. Sen är det ju så att när man väl har börjat följa med en blogg och dess innehavare, så blir man lite kompisar. Och som sagt, vänner bryr sig inte nämnvärt om dåliga bilder och rosa platshinkar. Eller?!

Jag skrev att bloggen har blivit som en andra bebis, och lite så är det. Jag tror att det är mycket tack vare bloggar, min egen och andras, som jag har kommit underfund med hur jag vill ha det i vårt hem. Hemmet är en så stor del av ens liv och därför är det såklart viktigt att trivas och må bra där. Genom att fundera över sådant som man gillar, se det hemma hos andra och få lite uppmuntran då och då så fungerar bloggen som en rätt bra personlig utvecklare. Kommentarer är guld värda, och det är till stor del de som gör att man bloggar. Mitt bloggande har gått i perioder, ibland mer och ibland mindre. Ni vet ju hur det är, när man bloggar mindre blir tröskeln högre och tvärtom. Just nu är tröskeln faktiskt ganska låg och inläggen duggar rätt så tätt.

Under hösten har jag börjat arbeta igen efter ett år som mammaledig, och då blev den där tröskeln i stället ganska hög i vissa perioder. Utöver mitt vanliga jobb som utbildare inledde jag dessutom äventyret att sälja inredning via hemmavisningar, och med en familj på det så led bloggen. Jag är ändå glad att mina besökare inte svek och att jag fortsatte blogga, eftersom det är så himla roligt. Riktigt på riktigt.

Om du vill besöka min blogg så gör du det här. Välkommen!

Nästa vecka presenteras en ny blogg och min fråga till personen bakom är: vilket är ditt absoluta favoritinlägg som du någonsin har gjort i din blogg?

Varma hälsningar,
Petra

3 kommentarer:

  1. Verkligen roligt med veckans bloggare. :) Får ju en chans att hitta nya favoriter då.

    SvaraRadera
  2. Tack för ditt goda svar på min kluriga fråga. Hälsningar Marcus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hmm, fast så mycket till svar vet jag inte om det blev ändå... ;-) Tack själv!

      Radera

.